Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. Då det är fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lägga fokus på dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en påstådd "Mosa-Mona-kampanjen" stämde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg.De teorier vi jobbat utifrån har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper Strömbäcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begränsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater porträtteras i media, gjorde vi även en mindre jämförande studie med fokus på moderatledaren Bo Lundgren från riksdagsvalet 2002.

Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta på vilken könsmärkningsamt vilka föreställningar om politik som framkommit i bevakningen utifrån modellen om dendikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys därsamtliga artiklar från valrörelsen har undersökts utifrån förbestämda variabler. Eftergenomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i DagensNyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom såväl könsmärkning som föreställningar ärmanligt präglade.

Problemformulering: Är informationen på prisjämförelsesidorna tillförlitlig samt oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information?Syfte: Syftet är att, med hjälp av en explorativ undersökning samt användning av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, få klarhet i om informationen på prisjämförelsesidorna är tillförlitlig och därmed även oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information.Metod: Vårt tillvägagångssätt har bestått av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har grundats i två separata explorativa tvärsnittsstudier och den kvalitativa metoden har bestått av 7 strukturerade intervjuer.Vår ansats kan liknas vid en induktiv metod, då vi utgått från insamlad primärdata. Resultatet från dessa anknyts sedan till generella teorier. Undersökningsobjekt: Vi har valt att studera de tre prisjämförelsesidor som anser sig vara informationsoberoende: Compricer, Pricerunner och Prisjakt.Teori: Utifrån vår undersökning har vi valt teorier om marknadsföring på Internet, om e-handel, marknadsföringsmixen och slutligen Porters femkraftsmodell.

I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna.

Purpose/Aim: The purpose of this essay is to examine the ways two Swedish tabloid newspapers portray and describe the non-Socialist parties during the Swedish election of 2006.Material/Method: We have been studying 388 articles about the non-Socialist parties, derived from the two largest tabloid newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen, during the month before the election. The method for the study is quantitative content analysis.Main results: The main conclusions drawn from this study are that Aftonbladet had twice as much written material about the non-Socialist parties, despite the fact that the paper is traditionally Socialist, while Expressen had consistently larger headlines. Both tabloids function to a higher degree as political actors than arenas for politics. The results are in accordance with earlier research, which shows that the degree of attention the non-Socialist parties acquired as a whole in the 2006 election, is remarkable. More than half of the articles in both tabloids portrayed the non-Socialist parties as a single political actor.

Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

I den här kvantitativa undersökningen söker jag svar på frågorna: "Hur framställs eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen från den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framställer eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i så fall ut?". Med hjälp av teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjälp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt är de som får mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda än de andra och att Expressen är partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har också sett att kvällstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- även när det gäller bildrapportering..

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och oPartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor.En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010.

Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna.

Det finns ett stort behov av att effektivisera byggbranschen i Sverige och partnering ses ofta som ett möjligt arbetssätt för att uppnå bättre resultat. Uppfattningen om vad partnering i ett byggprojekt innebär skiljer sig dock åt. Trots detta genomförs forskning runt om i världen i syfte att belysa skillnader mellan traditionella byggprojekt och partneringprojekt. Resultaten är inte tydliga och forskningen har fått kritik för att vara partisk genom att främst fokusera på fördelarna och inte på svårigheter och nackdelar.Med syftet att fördjupa kunskapen om partnering har två tillsynes likvärdiga byggprojekt jämförts. Det är Stockholms två nya arenor som har studerats; Friends Arena och Tele2 Arena.